Värnamoliberalism – ideella eldsjälar, sprudlande entreprenörer, trygg offentlig sektor

Värnamo, kommunen där jag är född, uppvuxen och där jag bor präglas av sunda värderingar och goda siffror. I flera år har Värnamo och omkringliggande kommuner visat på helt unika siffror – även om lågkonjunturen nu varit enormt tuff: Lägst arbetslöshet, sprudlande näringsliv genom gnosjöandan, låga ohälsotal, god integration och kommunen har fått flera utnämningar för god kommunal ekonomi. Varför, började jag fundera över för några år sedan. Varför går min hemregion som tåget och sällar sig till de framgångsrika? Vad är det som präglar människor som bor här?

2007 fick jag uppdraget att skriva ner mina reflektioner och döpte då fenomenet till Värnamoliberalism. I tidskriften Voltaire utvecklade jag mina tankar, som egentligen bottnar sig den envisa smålänningens vilja att inte blir styrd utan att ”kunna själv”. Värnamoliberalism handlar om just gemenskap, ett tryggt socialt nätverk, entreprenörskap, drivkraft och ett sprudlande föreningsliv.

Det är ett rikt föreningsliv med många eldsjälar som bygger det civila samhället, det är ett sprudlande småföretagarklimat som skapar jobb och det är en trygg offentlig sektor som bistår- dessa tre delar skapar tillsammans en stark treenighet. Fenomenet är byggt på genuina centervärderingar om en stark tilltro till den enskildes möjlighet att förverkliga sina egna drömmar, med ett starkt mänskligt nätverk som stöttar. I tidskriftslänken ovan utvecklar jag detta om att våga misslyckas och att det finns ett finmaskigt skyddsnät som gör att man vågar och att man kommer igen.

Det är i detta myller av entreprenörskap, sammanhållning och gemenskap som framgång föds. Därför blev jag väldigt förvånad när Dagens Nyheters ledarsida helt missar den avgörande och viktiga poängen idag då de beskriver just värnamoliberalismen. Utan empati, trygghet, det mänskliga nätverket och gemenskapen står sig det andra ganska slätt.